Flea | Honora
Efter en nästan fem decennier lång karriär (och fortfarande stark) som en av sin generations definierande rockbasister släpper Flea sitt första fullängdsalbum, Honora, den 27 mars 2026, via Nonesuch Records. Tid och rum har äntligen låtit honom återvända till sina första musikaliska kärlekar: jazz och trumpet. Albumet innehåller sång från Flea själv, samt sångbidrag från vännerna Thom Yorke och Nick Cave. Flea samarbetade tidigare med Thom Yorke på det kritikerrosade men kortlivade Atoms for Peace-projektet för mer än ett decennium sedan.
För Honora, uppkallad efter en älskad familjemedlem, komponerade och arrangerade Flea musiken och spelar både trumpet och bas genomgående. Han flankeras av ett elitteam av moderna jazzvisionärer: albumproducenten och saxofonisten Josh Johnson, gitarristen Jeff Parker, basisten Anna Butterss och trummisen Deantoni Parks. Mauro Refosco (David Byrne, Atoms for Peace) och Nate Walcott (Bright Eyes) medverkar också – bland många andra.
Albumet består av sex originalspår – inklusive ett skrivet av Flea, Josh Johnson och Thom Yorke – samt tolkningar av kompositioner av George Clinton och Eddie Hazel, Jimmy Webb, Frank Ocean och Shea Taylor, samt Ann Ronell.
![Cover for Flea · Honora (LP) [Limited Indie Exclusive Red Vinyl edition] (2026)](https://imusic.b-cdn.net/images/item/original/588/0075597893588.jpg?flea-2026-honora-lp&class=scaled&v=1768393870)
Flea (född Michael Peter Balzary) är en av de mest igenkännliga basisterna i rockmusikens historia. Med sitt explosiva spel, kompromisslösa energi och förmåga att blanda funk, punk, rock och psykedeliska element har han varit en drivande kraft bakom ett av världens mest framgångsrika band samtidigt som han byggt en karriär som sträcker sig långt bortom en genre.
Hans namn är oupplösligt kopplat till Red Hot Chili Peppers, som han var med och bildade i Los Angeles i början av 1980-talet. Bandets tidiga utgåvor präglades av rå punkenergi och funkinspirerade basgångar, men det var med deras genombrottsalbum Blood Sugar Sex Magik (1991) som Flea och resten av bandet verkligen satte sin prägel globalt. Albumet – med spår som "Give It Away" och "Under the Bridge" – visade en ny mognad i sitt låtskrivande och sin dynamik, där Fleas bas kunde vara både aggressiv, melodisk och känslosam.
Under de följande åren fortsatte Red Hot Chili Peppers att utveckla sin stil på stora album som Californication (1999), By the Way (2002) och dubbelalbumet Stadium Arcadium (2006). Här blev Fleas roll som mer än bara en rytmisk grund tydlig: hans basgångar fungerade ofta som melodiska kontrapunkter som gav låtarna djup och karaktär. Kombinationen av teknisk virtuositet och intuitivt musikaliskt kunnande gjorde honom till en stor förebild för basister världen över.
Parallellt med sitt arbete i Red Hot Chili Peppers har Flea alltid sökt nya musikaliska utrymmen. Han har varit involverad i en mängd olika sidoprojekt och samarbeten, inklusive Atoms For Peace med Thom Yorke, som fokuserade på mer elektronisk och rytmisk musik. Han har också varit en del av supergruppen Rocket Juice & The Moon med Damon Albarn och Tony Allen, ett projekt som hämtade inspiration från afrobeat, funk och psykedelisk rock. Dessutom finns det kortare men betydelsefulla perioder med band som Jane's Addiction och Antemasque.
Fleas musikaliska nyfikenhet sträcker sig även bortom elbasen. Under årens lopp har han kultiverat jazz och trumpet – instrumentet han ursprungligen började med – och denna sida av hans musikalitet har gradvis kommit i fokus. Det kulminerar nu i hans soloprojekt, där han rör sig bort från rockens fasta ramverk och in i ett mer öppet, improvisations- och jazzorienterat universum.
Se musikvideon till singeln "A Plea" från albumet Honora här: